AI lär sig känna igen fästingar

Det öppnar dörren för en snabbare och mer effektiv övervakning av både svenska och exotiska fästingar, något som i förlängningen kan bidra till att förebygga spridning av fästingburna sjukdomar.
Resultaten presenteras i en ny studie från Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA).

AI och allmänheten i samarbete

Studien visar hur medborgarforskning och artificiell intelligens kan samverka för att skapa ny miljödata i realtid.
Forskare vid SVA har använt bilder som skickats in av privatpersoner från hela landet – en metod som gör det möjligt att samla in information i en omfattning som tidigare varit omöjlig.

– När människor delar bilder på fästingfynd får vi tillgång till data som annars vore svår att samla in.
Tillsammans med AI-modellen blir det ett kraftfullt verktyg för att övervaka fästingar i realtid, säger Anna Omazic, forskare vid SVA.

Snabbare och mer träffsäker artbestämning

Den nya AI-modellen kan på bara några sekunder analysera tusentals bilder och avgöra vilken art en fästing tillhör.
Det innebär en dramatisk tidsbesparing jämfört med den traditionella manuella processen, som kräver att experter artbestämmer varje fynd för hand.

– Traditionell fältövervakning är både tidskrävande och resursintensiv.
En AI-modell kan sortera och artbestämma stora mängder bilder, så att forskarna kan fokusera på analys och uppföljning, säger Omazic.

Modellen har redan hög träffsäkerhet för vanliga svenska arter, men har svårare att identifiera exotiska arter eller bilder med låg kvalitet.

Tränas för att upptäcka nya arter

För att förbättra precisionen samarbetar SVA nu med forskare i andra EU-länder för att utöka datasetet med fler bilder av ovanliga arter.
Målet är att skapa ett AI-baserat övervakningssystem som kan upptäcka nya fästingarter och följa deras utbredning över tid.

– Den här tekniken ger oss helt nya möjligheter att följa hur fästingar sprids, när de är aktiva och var nya arter dyker upp.
Det kan bli avgörande för både folkhälsa och miljöövervakning, säger Omazic.